Lär er mocka och varför

Ofta blir jag glad av att se uppdateringar & spridning från hästgymnasier och våra olika hästutbildningar.

Lika ofta blir jag förvånad när praktikanter därifrån inte kan mocka en box riktigt, Det är det ifs många som inte kan men på en utbildningsplats borde man väl lära sig ?

570de6be66135b3e558d2290e90fafad

Det är inte bara att mocka ur, fylla på så är det klart. Så kan du göra hemma men söker du ett jobb med hästar så är du på ett större ställe med fler än dina 3 boxar.

Ingen verkar ha lärt dehär unga någonting om det vi alltid gör, mockar.

Att grepen inte är en skyffel är för att man ska skaka ner det rena och inte slänga ut det eftersom volymen på dynghög och kostnaden för strö blir enorma. Det skiter de flesta fullständigt i eftersom de inte tänker så långt för det är inte deras pengar och deras dynghög.

Som utbildningsplats i ett land där vi talar mkt om miljö är det märkligt att eleverna inte har en aning om någonting rörande mockning trots 2-3års utbildning. Ämnet är viktigt för att:

Allt fler kogårdar och andra lantbruk lägger ner och det blir svårare & dyrare att bli av med sin dynghög för många.

Miljökontoren har en syn på dynga från stenåldern och har inte en susning om de moderna strösorternas bränntider och volymer när de ställer kraven på dyngplattors storlek och tömningsintervaller.

Olika strö har olika belägenhet att avge ammoniaklukt & damm vilket bägge påverkar stallmiljön och luftvägar.

Eleven ska söka jobb hos ett företag och i företag handlar det om ekonomi, dvs transport, inköp, lagervaring. 70kr extra i veckan i strö på en box för att människan är kass på att mocka blir för företaget med 14 boxar 3920kr i månaden, dvs 47 000 om året i extra strö och hon undrar varför hon inte kan få högre lön…..

Går det 5 eller 6 fulla kärror på att mocka stallet… skillnaden är 30 kärror i månaden, 360 skottkärror skit på ett år. det är en jävla hög om du tömmer ut 360 kärror. Men folk tänker inte så långt. dedär 360 kärrorna skall hämtas av en dieseldriven traktor, tömmas på en markyta där regnvatten för ner äcklet i marken något halvår och sen lastas av en traktor för att köras ut på ett fält av en traktor så miljöaspekten i en läroplan är inte heller helt orelevant.

Inte en enda praktikant hittills vet någonting om hur tillsatser kan förbättra uppsugning, PH neutralisering eller luftkvalitet och därmed både arbetsmiljö, ekonomi och miljö. Någonstans slängs skiten eller plöjs den ner och där påverkas mark, grundvatten och växtlighet av det vi tillför men trots att man utbildas inom ett yrke direkt relaterat till detta lär man sig inget om det. Enkla knep som att tillföra aska från gårdens eldstäder eller zeolitmineraler tex, vad gör de och varför ? Och framför allt, om man utbildar sig att jobba i stall, varför lär man sig inte grunderna i driften ?

Att jobba i stall är mer än att rykta & gulla men gör rätt och du spar både tid och pengar och får mer över till gull.

webb

Kommentera